Carins blogg

Carins blogg

Nu är jag förbannad igen !

Om och med mig och mina djurPosted by Carin Lyrholm Wed, May 10, 2017 22:15:17

Terrorattacken på Drottninggatan. Hur är folk funtade egentligen. Här kommer en fullständigt vrickad idiot i en stulen lastbil och vräker sig fram i 70 knyck på en gågata, mejar ned folk till höger och vänster och vad gör folk då? Jo, de stannar mitt i förödelsen, bland skadade och skrikande människor, lemlästade kroppar och agerar som värsta hyenor. De sliter upp telefonen och tar foton i stället för att hjälpa till. KRÄK ! Och inte nog med det, sedan skickar de ut de mest vidriga foton på nätet så att alla andra också skall kunna se. Fy fa’n, säger jag. Om jag inte vore anti-mobil sedan tidigare så blev jag det i alla fall just nu.

En annan undran är: Hur kan det vara viktigare att hävda sin rätt i trafiken än att överleva? Jag tänker på alla jävla idioter till fotgängare och cyklister som plötsligt, och utan förvarning, kliver/cyklar rätt ut framför bilar och lastbilar utan att först titta om det kommer någon, skapa ögonkontakt, se till att bilen verkligen saktar in och tänker stanna och sedan gå/cykla över. I dag kommer jag åkande och noterar en människa som går på trottoaren på höger sida om vägbanan, i samma färdriktning som jag. Lite längre fram finns ett övergångsställe. Människan kommer fram till början av övergångsstället (med ryggen mot mig) när jag har ungefär 3-4 meter kvar dit. Plötsligt tar h*n ett kliv snett ut i gatan för att gå över, utan att ha en tanke på att se om det kommer en bil bakifrån. Jag får alltså tvärnita så det skriker till i däcken för att inte ramma människan i fråga och då ser jag ….. den jävla telefonen som tar all fokus. Jag får naturligtvis minst sagt en chock över vad som hade kunnat hända och blir sittande kvar i bilen. Med facit i hand skulle jag ha hoppat ur och givit skithögen en rejäl utskällning men personen i fråga fortsatte helt lugnt att gå med blicken fastnaglad i telefonens display. Jag vet inte ens om personen var medveten om situationen.
En annan sak som irriterar mig fruktansvärt mycket är de som kliver ut i gatan, tvingar mig att stanna trots att det inte finns en enda bil varken före eller efter mig, och sedan släntrar över med myrsteg. Själv vinkar jag alltid förbi bilen om jag ser att det inte kommer någon bakom. Det kostar mig 3 extra sekunder att vänta tills den har kört förbi innan jag går över. Hur svårt kan det vara? Och vad hände med ÖGONKONTAKT ???????????

Häromdagen miste en man livet just pga detta. En lastbil skulle svänga höger och missade att den här människan kom cyklande bakifrån eftersom det skedde i ”döda vinkeln”. Visst skulle chauffören naturligtvis ha förvissat sig om att det verkligen var fritt men nu gick något fel. Då förstår jag inte hur man bara kan fortsätta att cykla. Har man ingen självbevarelsedrift alls? Han måste ju ha märkt att lastbilen inte hade för avsikt att stanna men i stället för att vänta tills lastbilen har kört förbi så cyklar han alltså bara rätt över gatan och blir överkörd. Kan någon förklara logiken i detta? Dog han med ett leende på läpparna i förvissning om att han i alla fall hade lagen på sin sida?
Jag vet inte hur många gånger jag har fått stanna för att någon har kommit cyklande i hög fart och bara ränner över gatan, visserligen på cykelöverfart, mitt framför bilen. Vad händer om jag plötsligt får solen i ögonen, tittar åt ett annat håll, tappar något på golvet? Vad som helst kan hända som gör att jag tappar koncentrationen på vägen och så kommer den här cyklande galningen SOM HAR RÄTT att cykla över gatan. Är det verkligen värt att mista livet p.g.a. detta? Kanske… inte vet jag men själv skulle jag nog inte tycka det och förmodligen inte mina närmaste heller.

Så där ja… nu fick jag kräkas lite galla igen. Tack för det.

På tal om att mista livet så har jag nu, äntligen, fått tummen ur och donerat min kropp till forskning på Karolinska Institutet. Så när jag dör skall mina organ, i första hand, gå till att rädda liv och i andra hand hjälpa till att utbilda blivande läkare. Känner mig riktigt nöjd över detta.

So long till nästa gång